Så nu har det snart gått fyra veckor som min man började jobba som soldat igen. Det innebär också att veckodagarna är jag själv utan honom. Det är jobbigt det tänker jag inte ljuga om. Men samtidigt är det skönt att få tid till sig själv. och när man väl ses på Fredagen igen så får man ett sådant lyckorus genom hela kroppen och slänger sig i armarna på varandra, i alla fall jag, han tycker nog jag mest är klängig. Men han kan inte påstå att han inte saknar mig. Alla dessa söta och fina sms han skickar på kvällarna får mig att bli ruskigt varm i kroppen.
Och nu har jag lovat honom att det bara ska bli vi två på hela helgen, så imorgon ska han hämta upp mig och så åker vi iväg för att handla mat, chips, och dryck för att sedan låsa in oss i vårt kärleksnäste. Det blir såklart jag som står för matlagningen, även om han är jätteduktig på tahimat så vill ända jag stå för arbetet för jag vet hur trött han brukar vara efter jobbet. Och så hade han visst blivit lite hes efter några dagar på skjutbanan. Stackarn :/.
Snart om ungefär fjorton timmar så är han här igen..blir glad bara jag tänker på det.
God natt och var rädda om er.
Och nu har jag lovat honom att det bara ska bli vi två på hela helgen, så imorgon ska han hämta upp mig och så åker vi iväg för att handla mat, chips, och dryck för att sedan låsa in oss i vårt kärleksnäste. Det blir såklart jag som står för matlagningen, även om han är jätteduktig på tahimat så vill ända jag stå för arbetet för jag vet hur trött han brukar vara efter jobbet. Och så hade han visst blivit lite hes efter några dagar på skjutbanan. Stackarn :/.
Snart om ungefär fjorton timmar så är han här igen..blir glad bara jag tänker på det.
God natt och var rädda om er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar